Ett inlägg från Kvastskrubben

Jag är så förtjust i uttrycket "att vara/komma ut ur kvastskrubben", för att det är ett av de få som låter bra också på svenska, tycker jag. Delvis är det väl också för att jag anser mig vara rätt långt utanför redan nämnda skrubb sedan en lång tid tillbaka, vad med all mediatäckning jag fått genom åren (*lätt suck*), och det är ett ämne jag tycker om att diskutera. Sådär, hur öppen är du med din tro?



I många intervjuer jag gjort brukar frågan "Hur syns wicca i ditt liv?" dyka upp, och tidigare brukar jag väl ta upp pentagrammet jag bär runt halsen och det faktum att jag märker ut fullmånen i min kalender på samma vis som jag märker ut arbetstider och födelsedagar. Men genom åren har jag ju insett att det ju inte egentligen syns utåt alls. Hur ser nu en persons tro ut, hur syns den? Min syns egentligen inte, om man nu inte konkret går och snokar i min kalender, gräver i min byrå eller mitt smyckesskrin, eller sedan förstås explicit börjar diskutera trosfrågor med mig. Jag tycker inte jag ser ut som en wiccan. Hur ser en wiccan ut? Hur ser en kristen ut? Det är väl likadana små detaljer såsom korset kring nacken, att man går i kyrkan, och sedan handlar det ju om värderingar och åsikter och, tjah, tron helt enkelt. Och jag diskuterar inte religion särskilt ofta i vardagliga sammanhang.

Jag döljer inte min tro, men jag går inte direkt och skyltar med den heller. När jag i februari skulle fylla i en officiell ansökan lämnade jag ett streck i fältet "uskonto", främst för att wicca ändå inte har officiell ställning i Finland (och jag är inte medlem av kyrkan). Om jag blir tillfrågad så vänder jag mitt svar efter situationen, utan att för dens skull ljuga - det finns tillfällen då s.k. "lying on omission" bara är mera praktiskt, helt enkelt. Jag skulle gärna vara mer öppet stolt med min tro, men i lilla Österbotten får man så lätt så mycket oönskad uppmärksamhet, och utan att nu låta självgod så är jag nog helt tillräckligt annorlunda från förr.

...Därför ska det bli en intressant tid framöver, beroende lite på hur vinden vänder sig. Jag vet inte om jag får eller ens borde skriva om det, men provfilmningarna kommer äga rum nån gång här inom en snar framtid, och sedan vet jag mer. Jag får nog ta ett ordentligt cirkelsnack med både Stella och månen här i något varv (höhö, månvarv...), för det är många kvastskrubbstankar som yr i luften. Men försiktigt optimistiska sådana :)

V*V
//Holly