torsdag 19 januari 2012

Om drömmar och sånt

Det finns mycket sånt som ofta kopplas rakt ihop med wicca, som tarotläsning och andra typer av spådom, användning av kristaller och chakran och auraskådning och... ja, ni vet sådär, new-age-stuff. Och på ett visst sätt så stör kopplingen mig, för det gör att folk ibland tror att det är det som är wicca. Meningen "jag är intresserad av wicca" betyder oftast ett intresse för allting runtomdet, och ett intresse för en tro är egentligen en helt annan sak än en genuin tro i.... ja, tron. Eller, det kan i alla fall vara det. Samtidigt vet jag ju att de allra flesta wiccaner och hedningar pysslar med just dehär sakerna. Också. Men det är ju främst för att de har många kontaktpunkter, inte för att de i sig skulle ha så mycket gemensamt. Och ja, jag hade inte nån egentlig poäng, jag ville nu bara ha det här nerskrivet nånstans för att det är nåt jag funderar på rätt ofta...

Sen vill jag också skriva ner lite reflektioner kring en dröm jag hade inatt. Jag och F och Z (två vänner till mig) var på nåt typ av läger, jag minns inte detaljerna, men det var ett myller av byggnader, och mycket folk. Sedan skulle vi ge oss av, med tåg och med buss (det ändrade lite genom drömmen), och jag hittade inte Z någonstans. Till slut antog jag att han hade gett sig av redan, tagit en tidigare buss eller nåt. Så, vi satte oss på en buss, jag och F, och for iväg. Men sedan såg jag Z genom fönstret, han stod kvar bland en massa andra mänskor, med något rött i handen (jag minns det som ett kassettfodral), och sökte efter oss. Och jag kände sån ånger, och sån skuld, över att vi inte väntat. Eller att Jag inte väntat.



Utan att börja dra fram några drömtolkningsböcker är jag rätt säker på att det här handlar om alla de val jag står inför för stunden. Var ska jag studera? Ska jag studera? Ska jag jobba? Var ska jag jobba? Var ska jag bo? Vad spelar roll? Vad var när hur vem varför? Och det, att jag inte riktigt vet vad det är jag lämnar bakom mig, ifall jag ger mig av från min nuvarande livssituation. Men att jag kommer ångra mig djupt, ifall jag lämnar något efter mig...
Och jag är ju på inget vis - på det sättet - påväg nånstans. Men jag vet ju inte var jag är i sommar eller i höst, och om vi nu talar om Z så kommer han kanske tvingas flytta från staden snart, och jag kommer liksom inte ifrån det att omständigheter ändras.

Det knepiga här är att jag, igår då vi skulle sova, bara låg och tänkte på vad som helst, och då hörde en röst som sa mitt namn. Väldigt tydligt, en obekant röst som bara sa mitt namn, lite frågande, som för att få min uppmärksamhet. Och det fanns ingen i rummet förutom jag och Z. Jag ville inte börja prata med mitt undermedvetna eller nån annans undermedvetna just i den sekunden, så jag bad i mitt stilla sinne personen återkomma, och försöka ta upp ärendet i mina drömmar...

Ja, inte vet jag riktigt. Knepigt är det, Livet.
//Holly

4 kommentarer:

  1. intressanta funderingar det där om wicca. värt att filosofera över en stund. kanske är det för att wicca har fått en lite mer positiv klang numera kanske? (jag flummar nu bara..) men vem vet, det man inte vet så mycket om är det lätt att blanda ihop.
    jag har själv gått och funderat om det här med religioner de senaste dagarna för jag tycker att vissa (absolut inte alla) som är troende tillhörande de lite större religionerna har ett sätta att tycka att just det de gör/tror är rätt och att det får man inte ha åsikter om eller skämta om medan de själva gärna talar illa om andras tro/tankesätt. men sånt här kan man ju vända och vrida på i det oändliga... eller tills man blir knäpp ;)

    ha en fin kväll!
    blessed be!

    SvaraRadera
  2. Jaa-a, drömmar är roliga. Har själv börjat lägga märke till dem mer på sistone - dels för att det är roligt att minnas dem, dels för att det är intressant att analysera dem men främst för att A drömmer så enormt färgstarka drömmar och gärna berättar om dem.

    Ja, sedan kommer ju hela Gränslandet-biten in i bilden också, men det är en helt annan sak. Fiktion, liksom :P

    Spännande det där med rösten, också. Hörde Z den också?

    SvaraRadera
  3. Jag har svårt att avgöra det där med klangen tror jag, eftersom jag bara varit wiccan i... tja, säg nu 5-6 år. Men kanske :) Mer uppmärksamhet har det sannerligen fått i Norden iaf. Och visst föredrar jag ju alla gånger, att wicca blandas ihop med nweage-hippie-ghet, ämn att det förväxlas med satanism :P

    Mmm, det är en av mina favorit"saker" med den wiccanska teorin - det att man inte anser sig ha det enda rätta synsättet i världen :)
    Detsamma!

    SvaraRadera
  4. :) Brukar A skriva ner sina drömmar? Det vore intressant att analyser andras drömmar nån gång, för man färgas ju alltid av ens egna känslor och upplevelser då man analyserar egna drömmar.
    Och jag frågade faktiskt aldrig, jag var så in i sömnen, och jag ville nu inte känna mig fånig :P

    SvaraRadera